top of page
pexels-anna-nekrashevich-7946711.jpg

Den dyraste utrustningen sitter inte på hästen

Det är lätt att tro att framgång inom ridsport går att köpa.

En ny sadel. Ett exklusivt träns. Ridstövlar för tiotusentals kronor. Den senaste säkerhetsvästen. Schabrak som matchar lindorna perfekt.

Visst finns det utrustning som är viktig. En väl utprovad sadel kan göra enorm skillnad för hästens välbefinnande. En bra hjälm kan rädda liv. Säkerhet och hästvälfärd ska aldrig kompromissas bort.

Men den dyraste – och samtidigt mest värdefulla – utrustningen sitter faktiskt inte på hästen.

Den sitter mellan ryttarens öron.



Kunskap går aldrig ur mode


Trender kommer och går.

För några år sedan skulle alla ha en viss typ av nosgrimma. Sedan blev det bettlöst. Därefter skulle alla rida med en specifik padd, en ny typ av benskydd eller ett visst märke på schabraket.

Marknaden förändras hela tiden.

Men det finns en sak som aldrig blir omodern.

Kunskap.

Att förstå varför hästen reagerar som den gör.

Att kunna läsa små signaler innan de blir stora problem.

Att känna skillnaden mellan en häst som är trött, ovillig, osäker eller har ont.

Den kunskapen går inte att köpa i en butik.



Hästen bryr sig inte om prislappen


Hästen vet inte om tränset kostade 800 kronor eller 8 000.

Den vet inte om ridbyxorna är från årets kollektion.

Den bryr sig inte om loggan på schabraket.

Det hästen känner är något helt annat.

Hur mjuk handen är.

Hur balanserad ryttaren sitter.

Om hjälperna är tydliga.

Om människan på ryggen inger trygghet.

För hästen spelar det ingen roll om utrustningen är exklusiv, så länge den passar och används på rätt sätt.



Vi jämför oss alldeles för mycket


Sociala medier har gjort det enkelt att känna sig otillräcklig.

Man ser perfekta stall.

Nya transportbilar.

Specialdesignade sadelkammare.

Sponsrade ryttare.

Och plötsligt känns den egna vardagen ganska grå.

Men det vi ser är nästan alltid ett urval.

Vi ser sällan lånen bakom lastbilen.

Extrajobben som betalade sadeln.

Åren av slit.

Motgångarna.

Veterinärräkningarna.

Eller de dagar då ingenting fungerar.

Det är lätt att jämföra sitt eget liv med någon annans höjdpunkter.



Den bästa investeringen


Om någon frågade mig vad som ger mest tillbaka skulle mitt svar nog överraska en del.

Lektioner.

Bra tränare.

Kurser.

Böcker.

Föreläsningar.

Tid tillsammans med människor som har erfarenhet.

Varje gång du lär dig något nytt blir du en bättre hästmänniska. Den kunskapen följer med oavsett vilken häst du rider eller vilken sadel du använder.

Det är en investering som aldrig tappar sitt värde.



Tålamod är gratis – men svårt


Vi lever i en tid där allt ska gå snabbt.

Snabba resultat.

Snabb utveckling.

Snabb framgång.

Men hästar fungerar inte så.

En unghäst kan behöva månader för att förstå något som vi önskar att den skulle lära sig på en vecka.

En osäker häst kan behöva hundratals lugna upprepningar innan den vågar lita på människan igen.

Det finns inga genvägar till förtroende.

Och just tålamod är kanske den mest underskattade egenskapen en ryttare kan ha.



De ryttare man minns


Tänk tillbaka på de människor du verkligen har sett upp till inom hästvärlden.

Var det deras utrustning du minns?

Eller var det hur de behandlade sina hästar?

Hur lugna de var.

Hur de aldrig höjde rösten i onödan.

Hur hästarna verkade vilja vara tillsammans med dem.

Det är sådana människor som lämnar avtryck.

Inte för att de hade den dyraste utrustningen – utan för att de hade den största kunskapen och den djupaste respekten för hästen.



Det viktigaste vi kan bära med oss


Självklart är det roligt med fina saker. Det finns inget fel i att uppskatta snygg utrustning eller unna sig något nytt ibland.

Men vi får inte glömma vad som faktiskt gör skillnad.

Den viktigaste investeringen är inte den som hänger i sadelkammaren.

Den är den tid vi lägger på att lära oss mer, att utvecklas och att bli bättre för våra hästar.

För den dyraste utrustningen sitter inte på hästen.

Den sitter i ryttarens huvud.


Och den blir bara mer värdefull ju mer vi väljer att använda den.

 
 
 

Kommentarer


bottom of page